Say what? [this is ao-k communication]

 

Det sägs att Göteborg satsar på cyklisterna, men jag märker inte av det. Det finns sedan ett antal år ett fåtal längre cykelvägar i stadens utkanter, men inne i stadskärnan är cykelburna trafikanter minsta sagt styvmoderligt behandlade. Det finns visserligen en kommunal luft-station utplacerad på Vasagatan och en webbplats som bland annat informerar om sådant som kan vara bra att veta för dig som cyklar i Göteborg, men kom igen, det räcker knappast för att säga att det satsas på cyklisterna i Göteborg. De befintliga cykelbanorna är i många stycken undermåliga och ofullständiga.

 

Som inbiten cyklist har jag en god överblick över cykelns position i staden och den är inte särskilt framskjuten. Det är däremot bilens och fotgängarens position.

 

Det finns många sätt att främja cyklismen, till att börja med måste de befintliga cykelbanorna och cykelvägarnas ytskikt ses över. Sedan måste Göteborg satsa på fler genomtänkta och obrutna cykelvägar, en tydlig placering av cyklisterna i stadstrafiken och generösa cykelparkeringar vid kollektiva knutpunkter. Gratiscyklar, gröna vågen och digitala cykelkartor är tre andra satsningar som verkligen skulle ge detta miljövänliga och ur folkhälsosynpunkt fantastiska transportsätt ordentlig medvind. Det finns många fler lysande exempel att hämta från den mer cykelvänliga Öresundsregionen. Inför trängselavgifter i Göteborg och låt en stor del gå till cykelfrämjande åtgärder.

 

Höj kommunalskatten en pytteliten bit och vi får bättre förutsättningar för att ta oss fram utan bilen: låt hälften av höjningen gå till ”gratis kollektivtrafik” för alla, den andra hälften till en säkrare och mer attraktiv cykelmiljö.

 

Cyklismen är en folkhälso- och miljöfråga som måste lyftas upp på politikernas agendor nu – vi har inte råd att låta bli!

 

Bild: Transportstyrelsen

 

 

– Byggnader är som böcker. Tar vi oss bara tid, har de fascinerande historier att berätta, säger Carina Sundqvist, bebyggelseantikvarie som driver Inspirationsbyrån.

 

En inspirerande tur runt det fula (?) Göteborg

Sextiotalets rivningsvåg gav oss Miljonprogram och Brutalism. Grävskoporna skövlade ibland hela stadsdelar, vissa förslummade områden ersattes av enorma spelrum för marknadskrafterna. Dagens Nordstan, Mammons tempel i Göteborg, är ett av flera typexempel som restes i betong, glas och metall på sextio- och sjuttiotalet. Innan dess hade Nordstaden, som blomstrade på 1800-talet, blivit en förslummad stadsdel. När hamnkanalerna grävdes igen på 1930-talet och förvandlades till de idag mer bekanta Hamngatorna, försvann mycket av den gamla livsföringen. Torghandel, fiskebåtar, häst och vagn flyttades till andra platser och Nordstadens karaktär och historia började skrivas om.

Bilarnas intåg folkets uttåg

Nordstans 2700 parkeringsplatser vittnar om bilismens betydelse. Snabba beslut framför långsamhetens lov. De nya byggnaderna restes på ett kick med tekniker och material vars egenskaper ofta beskrevs som effektiva, underhållsfria, prisbilliga … och estetiskt tilltalande. Här går naturligtvis meningarna isär, men oavsett vad vi anser vara estetiskt tilltalande arkitektur, har även dessa byggnader en fascinerande och intressant historia att berätta.

Denna kväll guidar och berättar Carina Sundqvist om Nordstaden och Östra Nordstaden från förr till nu. Om immigranternas sista måltid längs Sillgatan (nuvarande Postgatan), om den moderna arkitekturens flirtar med dess föregångare… Den nya tidens, rekordårens, material skulle ofta likna något annat, mer exklusivt. Nordstan, som stod klart 1972, tål helt klart att studeras lite mer ingående. Om du tar en noga titt på Åhlénshusets fasad är det inte skiffer utan (maskinellt?) bearbetade aluminiumplåtar. Ovanpå köpcentret öppnar sig en helt ny, och för de flesta okänd, värld med kontor och fler möjligheter till studier i arkitekturhistoria.

 

 

Låt Inspirationsbyrån guida dig runt Göteborg

För den nyfikne berättar byggnaderna en hel del om arkitekturens olika epoker, men också människornas och samhällets historia. Du har den alldeles intill dig så höj blicken och turista i din egen stad. Jag tycker att du också ska ta möjligheten, genom en av Inspirationsbyråns guidningar.

Bilder: AÖ

Vitt. Den tomma palettens bländande sken. Not for me!

 

Ser jag vitt vill jag genast lägga till något. Vad som helst. Vitt är visserligen också en färg. Vitt symboliserar till exempel start, födelse och oskuld. Jag tänker tillbaka på IKEA-katalogen i början av 2000-talet. Då var det vitt som gällde! Vitt, vitt, vitt. Vitt som bas, ja. Men ett helt hem? Uj vad tråkigt. Visst, ibland är det rena och asketiska oerhört vackert och skönt. Oavsett om det är helt i vitt eller en nedtonad men ändå kontrastrik miljö med vitt, grått, svart med inslag av lite brunt – till exempel ute i karg natur, som på mitt älskade Fårö – men i det långa loppet? Hallå..?

De som varit hemma hos mig vet hur jag tänker. Här är det färgglatt och mycket av det mesta. Jag är knappast en kulörernas oskuld! Jag är ju född på sextiotalet, med flower power, summer of love, 10-gruppen, Beatles Yellow Submarine och Sgt. Pepper’s, medaljongtapeter, Fem myror, Beppe, Regnbågslandet, plastic fantastic, velour, manchester och mahjong i blodet.

Ni fattar att jag lever i abstinens och armod när loppisarnas utbud är magert. Ge mig meeer av denna fantastiska maximalism!

Som tur är finns det några som sprungit i samma skor och serverar suverän retroflirtig maximalisisk design för idag, Brita Sweden:

 

Bilder: Susanne Walström & Micke Sandström

Vill du läsa mer om Brita Sweden, vilka de är och hur de tänker kring design?

Allt nytt är bra. Eller?

Nyhet! I stora bokstäver basuneras det ut, var och varannan dag. Någon har kommit på en ny grej, en ny produkt eller tjänst. Den är ny. Alltså är den bra. Eller? Vän av ordning kan mycket väl utbrista att jag inte hänger med, att vi som ifrågasätter det nya helt enkelt är för gamla för det nya. Men, vi som ifrågasätter det – och ganska mycket annat också – är även vi några slags vänner av en ordning. En ordning där vi inte okritiskt sväljer alla utbasunerade ”nyheter!”, en ordning där vi ifrågasätter och nogsamt funderar vad det där nya egentligen ska vara bra för. Man ska inte bara orka med ”det nya”, det ska även finnas en anledning till att just jag överhuvudtaget ska överväga att skaffa mig med det: what’s in it for me? Detta, ”vad ger det här mig?”, är en av reklamvärldens och självbevarelsedriftens nyckelfrågor. Kan varken du eller jag svara på den frågan kommer dagens nyhet – om den ens hinner uppmärksammas alls – snabbt och lätt bli gårdagens glömda gadget. Producenter måste också våga ställa sig själva frågan om det finns ett behov av min produkt eller tjänst och är behovet i så fall tillräckligt stort för att det ska vara värt mitt eget besvär? Eller blir det här bara ytterligare en onödig pryl bland alla andra onödiga prylar?

Därmed skulle det kanske vara lätt för mig att säga att jag är en person som inte gillar det nya? Nej, så enkelt är det nu inte, men den som försöker pracka på mig det ena nya efter det andra måste också vara beredd på mothugg i någon form. Jag uppmanar dig att göra detsamma: stäm upp i den frågvises sång du med!

Den kritiska konsumenten är producentens bästa vän. Sjung halleluja! Eller ställ åtminstone kritiska frågor till nästa person som vill att just du ska välja det där nya. Vare sig det är att börja blogga, facebooka, twittra, chatta, messa, mejla, faxa eller baka med surdeg. Det är du som bestämmer, det är ditt val. När allt kommer omkring är kanske inte det där nya så bra som somliga vill hävda. Kanske för Jonsson, men inte för Svensson. För dig kanske? Men inte för mig. Varför? Ja, det är just det som är den brännande frågan…

Samlar du också skrot? Eller slänger du bort saker helt i onödan? Jag är nyfiken på det mesta och vet att det är den bästa utgångspunkten för att skapa bra och relevant kommunikation. Att lyssna och ställa de viktiga frågorna. Att ställa de obekväma frågorna, att inte skämmas för att jag inte förstår. Ibland är det svårt att tala om varför en produkt eller tjänst är bra – med resultatet att den åker i soptunnan. Mina ord ger din verksamhet mer mening. Tillsammans kan vi lyfta fram de goda idéerna som gör vår värld en bättre plats att vakna upp i. Vad behöver du hjälp med?

Orden och nyfikenheten är mina främsta vapen. Jag har jobbat med kommunikation i en eller annan form i större delen av mitt liv. Som journalist, copywriter, researcher och informatör har jag gjort mitt yttersta för att världen ska bli en bättre och gladare plats att vakna upp till. Jag har jobbat som copywriter på IKEA, varit researcher på SVT, programledare och reporter på SR, skrivit katalogcopy på Ellos, varit informatör på en ökommun (mer om det en ana gång!) och informatör på en ganska ung statlig myndighet som är coolare än vad många vet: läs mer på www.swedac.se. Jag har eget företag inom kommunikation, information och marknadsföring. Jag har hur många kameror som helst och använder nästan allihop. Musiken är en stor del av livet, liksom kaffe, design, arkitektur, inredning, miljö, mat och dryck. Jag är nyfiken på livet i alla dess former. Just nu skriver jag långa listor och försöker bocka av dem så gott det går. Samtidigt som jag njuter av livet och soliga september.